ARTIKEL:
Bananer – det är något alldeles särskilt med denna frukt (även om det egentligen är ett bär). Inte nog med att det är en av de populäraste frukterna i världen, bananer är också några av svenskarnas absoluta favoriter i Rättvisemärkts sortiment. I jämförelse med Storbritannien ligger vi dock i lä. Där är ungefär var fjärde banan Fairtrade. Kanske är det därför man valt att äta just rekordmånga bananer under brittiska Rättvisemärkts kampanjveckor i mars, Fairtrade Fortnight.
Hittills har drygt 250 000 lovat att vara med. Rekordförsöket går av stapeln vid lunchtid den 6 mars för att sedan avslutas ett dygn senare. Engagemanget fullständigt kokar över i Storbritannien - ett land med ungefär 400 Fairtrade towns och över 3000 Fairtrade-produkter på marknaden. Detta kan jämföras med Sveriges 15 Fairtrade cities och drygt 500 produkter. Att 25 procent av alla bananer i Storbritannien är Fairtrade kan man delvis tacka den draghjälp man fått av dagligvaruhandeln: Sainsbury’s och Marks & Spencers säljer uteslutande Fairtrade-certifierade bananer.
Idén till rekordförsöket i bananätning fick brittiska Fairtrade av staden Ashbourne, Fairtrade Town, som involverade 361 personer, och en hund (!), i sitt bananätande förra året. Detta lär bli slaget med råge i år.
Mycket liten del schyst Rättvisemärkt-certifierade bananer lanserades i mitten av 1990-talet, men än i dag är enbart 1 procent av den totala produktionen Rättvisemärkt, och då produceras osannolika 100 miljoner ton bananer varje år. Svenskarna äter 19 kilo av denna godsak om året, vilket gör oss världsbäst utanför de bananproducerande länderna. Men bara drygt två procent av dessa är Rättvisemärkt-certifierade. I Storbritannien är det som nämnt var fjärde, men det nöjer man sig inte med:
– Bananer är en ikonisk Fairtradeprodukt och vårt mål är att dubbla antalet Fairtrade-bananer som säljs i Storbritannien fram till 2012. På så vis skulle hälften av alla bananer som säljs också innebära en premie till odlarna så att de kan förbättra sina liv. Detta skulle direkt stödja producentsamhällen, men också skicka en tydlig signal till vår regering, återförsäljare och företag om hur vi vill att handeln ska gå till, säger Martine Julseth vid brittiska Fairtrade.
Denna premie delas ut per såld låda bananer, och ligger på ungefär sex dollar per 18,14 kg. De anställda, eller medlemmarna i producentorganisationen, beslutar själva vad de vill använda premien till, och bananodlare har bland annat satsat på att bygga skolor, borra brunnar, starta mikrokreditfonder och investerat i ekologiskt jordbruk.
På banankooperativet Cooprobata i Dominikanska republiken har man valt att investera i tvätt- och paketeringscentraler som effektiviserar verksamheten, men också i en lekplats till barnen och utrustning åt det lokala basketlaget:
– Kooperativet är väldigt bra, eftersom inkomsterna delas ut till medlemmarna. Det viktigaste är utbildningen som mina barn får. Jag har redan två yrkesutbildade, och de andra är på gång. Tack vare pengarna som vi får in vid försäljningen, säger Ramón Matos, som jobbar på kooperativet och citeras på svenska Rättvisemärkts hemsida.
När man köper en Rättvisemärkt banan kan man också vara säker på att de anställda, eller odlarna i de fall det är så, bland annat har rätt till minimilön eller ett minimipris som alltid ligger över världsmarknadspriset, att det finns regler för kemikaliehanteringen och att de har rätt att organisera sig fackligt.
Bananer odlas i 120 länder i Afrika, Latinamerika och Karibien, och produktionen av Rättvisemärktbananer är särskilt stor i Colombia och Dominikanska Republiken. Dominikanska Republiken är också den enskilt största leverantören av ekologiska KRAV-bananer till Sverige. Totalt sett finns det 25 producentorganisationer som odlar Rättvisemärkt-bananer.
Alla Rättvisemärkt-bananer som säljs i Sverige är även ekologiska, och de KRAV-märkta bananerna har ökat mycket i popularitet på bara några få år. 2001 var 1,5 procent av bananerna ekologiska, och 2007 var siffran uppe i 5 procent. Att köpa ekologiskt är inte bara bra för miljön (enligt Naturskyddsföreningen används 45-50 kg bekämpningsmedel per hektar och år) utan också för de människor som slipper vistas i kemikalietunga miljöer. Den mest besprutade grödan i Sverige är potatis, men då kommer man ändå inte upp i mer än 4,5 kg per hektar. Genomsnittet för en svensk åker är 0,4 kg bekämpningsmedel per hektar.
Hur ser då situationen ut för de odlare och anställda som verkar inom den konventionella handeln? Bananer har en del gemensamt med andra råvaror på världsmarknaden: priserna har fallit kraftigt under de senaste årtiondena och de anställda vittnar om en mycket svår situation. Biståndsorganisationen ActionAid sammanställde 2007 rapporten ”Vem betalar för dina bananer” - en granskning av Dole och Chiquitas plantager i Costa Rica.
Över en tredjedel av de bananer som säljs i Sverige kommer från Costa Rica, och i rapporten framgår det att arbetarna inte kan leva på sin lön, att diskriminering av kvinnor är utbredd, att fackföreningar motarbetas och att bananarbetarna utsätts för stora mängder miljö- och hälsofarliga kemikalier. Troligtvis är situationen densamma i andra bananproducerande länder, och ActionAid uppmanade därför svenska matbutiker att ta sitt ansvar för de produkter de säljer. Att på detta sätt rikta sig mot den konventionella handeln och utöva påtryckningar kallas ”etisk handel”. (Det kan du läsa mer om under fliken ”Etisk handel” på den här sajten.)
Storföretag kontrollerar
Småbrukare står för 85 procent av världsproduktionen, men säljer då ofta till större företag som tar ut en stor del av vinsten. Bananer produceras även på stora plantageodlingar som ägs av större internationella företag. Bananjättarna Dole, Chiquita, Del Monte, Fyffes och Noboa kontrollerar över 75 procent av världens bananexport, men också samtliga led i produktionen vilket gjort att de latinamerikanska bananerna kallas ”dollarbananer”. De största vinsterna plockas emellertid hem på andra håll, åtminstone i Storbritannien.
– Den stora delen av vinsten kommer de allt mäktigare återförsäljarna inom dagligvaruhandeln till del. De sätter i sin tur press på odlare och anställda som återfinns i den absoluta botten av handelskedjan. I Storbritannien har en rad bittra strider mellan återförsäljare över bananpriser gjort villkoren miserabla i den konventionella bananindustrin, säger Martine Julseth.
Det finns alltså många anledningar till att äta Rättvisemärkt-certifierade och ekologiska, bananer, varje dag. Fairtrade Fortnight är britternas motsvarighet till svenska Rättvisemärkts Fairtrade Fokus. Deras rekordätning av bananer är ett jippo för att påminna oss om detta. Vill du vara med? Anmäl dig här: www.fairtrade.org.uk/gobananas. Än så länge är det bara britter som anmält sig, men det verkar inte finnas några hinder för att även vi svenskar lovar att äta schysta bananer. Så ofta vi vill och orkar, vi är som bekant riktiga bananälskare, men kanske särskilt många den 6 mars.
Text: Ellen Albertsdóttir 2009-03-04
Läs mer