REPORTAGE & FOTON: På avstånd kan rättvis handel och mikrokrediter se ut som att de är gjorda för varandra. Men hur är det egentligen? Den indiska organisationen NEED är både ett mikrofinansinstitut och en rättvis handelsproducent.
Både rättvis handel och mikrokrediter har som syfte att hjälpa de allra fattigaste att lyfta sig själva ur fattigdom.
Rättvis handel tar avstamp i att det finns en konventionell exportmarknad som utnyttjar producenten. Mikrokrediter skulle aldrig ha behövts om de vanliga bankerna inte ansett att drygt femtio procent av alla indier inte är önskvärda som kunder. På landsbygden är förhållandet ännu värre. Här bedöms upp emot sjuttiofem procent av befolkningen vara ”non- bankable”. På landsbygden så används i regel NEED:s krediter till en ko eller till utsäde. I urbana områden som t ex miljonstaden Lucknow är det dock vanligare att pengarna går till inköp av bomullstyger som efter ett gediget chikankari –broderande blir vackra traditionella klädesplagg, s.k. saris.
Just chikankari är det som är Savari och hennes elva gruppkollegors levebröd. De har lånat ca 1800 kronor var för att komma igång, pengar som man betalar tillbaka månadsvis under 24 månader. I stället för den materiella säkerheten som en vanlig bank skulle kräva är det den sociala kontrollen som är långivarens säkerhet. 99% av de pengar som lånas ut betalas tillbaka, siffror som skulle göra vilken bankdirektör som helst grön av avund.
Shakti är NEED:s eget varumärke för rättvis handel. NEED:s medlemskap i World Fair Trade Organization- WFTO är ett verktyg för Savari och NEED:s andra producenter att nå en exportmarknad med sina Shakti- saris. Till skillnad från Rättvisemärkt så är WFTO ingen varumärkning utan en producentmärkning. WFTO menar att man genom att märka en hel producent och inte bara en produkt är en organisation som står för hundra procent rättvis handel. Men hur ser en medlem på saken? NEED har varit medlemmar i WFTO ( tidigare IFAT) sedan 1997.
Grundaren av NEED, Mr Anil Singh menar att det marknadstillträde man får genom medlemskapet i WFTO inte står i proportion till avgiften man betalar.
–Avgiften vi betalar är alldeles för hög i förhållande till hur mycket vi säljer. Vi betalar en lägre avgift till Fair Trade Federation (en USA- baserad rättvis handels –organisation) men säljer mer via dem, säger Mr Singh som också är kritisk till WFTO:s system med självkontroll och stickprov.
– Metoden för självkontroll gör att det finns fripassagerare inom systemet som äldre medlemmar som NEED indirekt får betala för, säger han.
WFTO är inne i en förändringsprocess där man arbetar med en striktare kontroll. Kanske kan denna självrannsakan till viss del blidka Mr Singh och NEED. Potentialen till ett lyckat samliv finns alltså där, men frågan är om inte det här vackra paret behöver en parterapeut för att äktenskapet skall kunna bli riktigt lyckligt?
Text & Foto: Charlie Aronsson
Stockholm 2009-05-11